
Ibland börjar man hoppas och man börjar faktiskt tro att alla inte är likadana. Att just denna människan är det den där pusselbiten som saknas. Men naturligtvis inte. Vi människor är precis likadana och även om jag ibland tror att just jag är speciell, inte som som alla ni andra är jag nog precis som alla andra.
Killar är från mars eller nått annat ställe där man lär sig att inte känna igen kvinnliga känslor och där man måste pissa på toaringen.
Tjejer är från venus där vi lär oss att prata riktigt mycket skit, överreagera och sände ut hemliga budskap som vi tror att männen från mars ska förstå. Där uppe fungerar telepati.